Grafisk ordlista
A
A-format
Standardformat för papper, anges i bredd x höjd.
A0 841 x 1189 mm
A1 594 x 841 mm
A2 420 x 594 mm
A3 297 x 420 mm
A4 210 x 297 mm
A5 148 x 210 mm
A6 105 x 148 mm
A7 74 x 105 mm
A8 52 x 74 mm
ALG 10
Allmänna Leveransvillkor för Grafiska prestationer, standardavtal.
Anfang
Extra stor bokstav i början av stycke eller text.
Antikva
Teckensnittsfamilj med klackar, även kallade seriffer.
Arkoffset
En tryckmetod för att trycka ark.
Arkpress
Tryckpress konstruerad för att trycka lösa ark
B
Bestruket papper
Papper med ytskikt som kan vara matt, silk eller glättat. Olika egenskaper beroende på vad trycksaken ska användas till.
B-format
B0 1000 x 1414 mm
B1 707 x 1000 mm
B2 500 x 707 mm
B3 353 x 500 mm
B4 250 x 353 mm
B5 176 x 250 mm
B6 125 x 176 mm
B7 88 x 125 mm
Bigning
Skapa en vikmarkering för att underlätta för vikning eller falsning.
Bildupplösning
Informationstätheten i en digital bild, mäts i dpi (dots per inch), punkter per tum.
Bindning
När flera ark ska sättas ihop till en trycksak. Exempel på bindning kan vara klamring, limbindning, trådhäftning, spiralbindning.
Broschyr
Ett antal vikta blad lagda tillsammans och sammanhäftade.
Bulk
Tjockleken eller volymen på papper i förhållande till ytvikten.
C
C-format
Standardformat för kuvert och omslag i vilka A-formaten kan inneslutas
C3 324 x 458 mm
C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm
C6 114 x 162 mm
CMYK
Den grafiska industrins beteckning på färgskalan. Bokstäverna står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Key color (svart)
CTP
Computer to Plate (dator till plåt). Istället för film sänds digital information till en plåtframställare
Cyan
Blå färg som ingår i Europaskalan.
D
Dekorfärg
Färdigblandad tryckfärg i speciella kulörer. Se PMS.
Digitaltryck
Tryckmetod som sker helt digitalt, informationen trycks direkt från datorn. Gör det möjligt att trycka med variabler då varje tryck kan vara olika.
DPI
Dots per inch, anger utskriftsupplösningen på bland annat skrivare. Ju högre Dpi, ju klarare bild och fler färger.
Dummy
Prov som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång.
E
Efterbehandling
Arbetet med trycksaken efter tryckning. Exempel är skärning, falsning och bindning.
EPS
Encapsulated Postscript, ett vanligt förekommande filformat för grafik. Vektoriserade EPS-filer kan skalas om utan kvalitetsförlust.
Europaskalan
Normer för hur CMYK-färgerna ska användas vid fyrfärgstryck.
F
Faksimiltryck
Tryck som exakt stämmer överens med originalet.
Falskt uppslag
En övergång mellan två sidor i en broschyr eller bok som kommer från två olika pappersark. Kan ställa till problem vid efterbehandlingen.
Falsning
Metod för att vika trycksaker.
Fiberriktning
Fibrerna i papper ligger åt samma håll. För att få rätt egenskaper i den färdiga trycksaken bör fibrerna vara parallella med bindsidan.
Flightcheck
Benämning på den kontroll som bör göras av tryckfilen innan den skickas till tryckeriet. I t ex Indesign finns en sådan inbyggd funktion. Se även Preflight.
Flyer
Betyder oftast blad men kan också avse en liten trycksak.
Folder
Trycksak som består av ett ark som viks en eller flera gånger.
Font
Teckensnittsuppsättning av en viss typ.
FTP
File Transfer Protocol, filöverföring på Internet till t ex tryckeriets FTP-server.
Format
Storlek på en trycksak, uttrycks som bredd x höjd.
Fripassagerare
Trycksak eller övrig bilaga som följer med i ett utskick eller förpackning.
Frilägga
Framhäva ett objekt genom att ta bort bakgrunden. Kan även kallas vinjettera.
Fot
Nedre delen på en sida eller trycksak.
Fyrfärgsseparation
Färger måste delas/anpassas innan de trycks, därför delas de in i de fyra olika färgerna CMYK.
Färgmängd
Mängden färg som läggs på i tryckprocessen. Max färgmängd vid 4-färgstryck är 400 %, alltså 100% av varje färg.
Färgrymd
En tredimensionell skala av färger som matematiskt räknar ut färger som går att visa eller skriva ut.
Färgstick
Då en färg dominerar och inte stämmer överens mot originalet.
Fönsterkuvert
Kuvert med genomskinligt fönster för adress.
Förlaga
Original att jämföra med.
G
Gemener
Små bokstäver. Stora bokstäver kallas versaler.
Grafiska program
Sammanfattande benämning på bildbehandlings-, grafik- och layoutprogram som har möjlighet att hantera bilder och text i samverkan.
Grotesk
Jämntjock teckenstil, utan klackar.
G-format
Denna serie är mindre vanlig, men används ibland för diverse trycksaker. Vanligaste exemplet är avhandlingar och examensarbeten vid universitet och högskolor, som ofta använder formatet G5, 169 x 239 mm.
GIF
Graphics Image Format används ofta för webbilder.
H
Halvtonsbild
Svart/vit bild som innehåller olika toner av grått.
Horunge
Skönhetsfel, när t ex en ensam rad hamnat överst på en sida.
Huvud
Översta delen av en sida eller trycksak.
Högdager
Ljusa områden i en bild till skillnad från skugga
Högupplöst bild
Bild med tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. T ex. 300 dpi för färgbilder, 600 dpi för streckbilder.
I
ICC-profil
En standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare, scanner, skärmar.
Indrag
När första raden (eller samtliga rader) i ett stycke flyttas in en bit till höger.
Ingress
Inledning till artikel.
Inkjet
Digitaltrycksteknik där trycket görs med en eller flera bläckstrålar.
Inlaga
Innehållet innanför omslaget i exempelvis en broschyr eller tidning.
Intag
Inställningar och förberedelser som görs i en tryckpress innan trycket blir godkänt.
Inplastning
När broschyr eller liknande information är omgiven av ett plastat omslag.
J
JPEG
Joint Photographers Expert Group, komprimerad grafikfil, även kallat jpg. Komprimeringen innebär att en del av bildens kvalitet går permanent förlorad.
K
Kapitäler
Versaler som höjdmässigt är lika stora som gemener.
Kartong
Papper som är uppbyggt i flera skikt. Ytvikt över 170 g/m2.
Kerning
Metod för att minska avståndet mellan vissa bokstavspar i skriven text. Ett exempel är mellan T och e i ordet Telefon.
Key-color
Svart färg i CMYK, Europaskalan.
Klaff
Förslutningsflik på kuvert.
Knipning
Metod för att minska avståndet mellan alla tecken i skriven text. Jämför med spärrning.
Korrektur
Text och/eller layout som ska granskas med avsikt att upptäcka fel eller misstag.
Kursiv
Text som lutar, oftast åt höger.
Kuvertering
Teknik för att få i en trycksak i tillhörande kuvert.
Kägel
Radavstånd. Uttrycks som t ex 11/13 där 11 är graden på typsnittet och 13 är radavståndet.
L
Lackering
Ytbehandling av tryckark efter eller i samband med tryck.
Laminering
Tryckark beläggs med ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt utförande.
Layout
Placeringen av text och bilder i alla former av publikationer.
Led
Fiberriktningen i papper.
Limbindning
Teknik för att binda in trycksaker som t ex magasin och böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen tillsammans med ett helomslag.
Linnetrådshäftning
Teknik för att binda in böcker. Flera ark sys samman före limning och inhängning i pärmar. Hållbarare än limbindning.
Logotyp
Företagsnamn skrivet med valt teckensnitt, färg eller symbol.
LPI
Lines per inch. Kallas även rastertäthet och anger antalet rasterlinjer per tum.
Lågupplöst bild
Digital bild som har skärmupplösning 72-96 dpi.
M
Magenta
Röd färg som ingår i Europaskalan.
Manus
Text som ska lämnas till sättning.
Moiré (moaré)
Visst vinkelmönster mellan två raster som kan ge oönskade effekter i en bild.
N
NCS
Natural Color System, ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar färger såsom människor ser och uppfattar dem.
Noppor
Små partiklar på pappersytan som vid tryckning kan förorsaka små vita prickar i trycket.
O
Obestruket papper
Papper utan särskild bestrykning på ytan. Ex vanligt kopieringspapper.
Oblat
Liten, ofta självhäftande etikett som används för att t ex försluta trycksaker och kuvert eller fästa svarskort.
OCR
Optical Character Recognition – ett program som optiskt känner igen text samt skapar en textfil av sidan.
Offsettryck
Tryckteknik där en tryckplåt färgas in och överför trycket till en gummiduk som i sin tur pressar det över på papper.
Omfång
Antalet sidor i en trycksak.
Opacitet
Mått på ett pappers ogenomskinlighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare är pappret.
OPI
Open Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta.
Optiska mittpunkten
Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre.
Outline
Ett tecken som enbart består av konturlinjer.
P
Pagina/Paginering
Sidnumrering i ordningsföljd.
Pantone
Se PMS.
Papp
Kartong över 350g/m2.
Pappersbana
Vägen pappret går genom tryckpressen.
Pappersformat
Se A-format, B-format, C-format, G-format
Papperssorter
Olika typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek, yta etc.
Passning
När alla färger ligger i rätt förhållande till varandra.
Portable Document Format. Ett format som är plattformsoberoende.
PDF/X
PDF-variant som används för säker leverans av projekt till tryckerier.
Perforering
Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak.
Pixel
Den minsta beståndsdelen i bildskärmsbilden och även i andra punktuppbyggda bildfiler. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning (kvalitet).
Plastkort
Kund- eller lojalitetskort som kan vara präglat, ha magnetremsa etc.
Plåtar
Tryckplåt för offsettryck, vanligtvis av aluminium.
PMS
Pantone Matching System. Etablerad standard för att få noggranna dekorfärger i trycksaker.
PNG
Portable Network Graphic. Alternativ till GIF och JPEG för bilder till webbsidor.
POD
Print on Demand, helt digital framställningsmetod som möjliggör smidiga ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring är ej heller nödvändig.
PostScript
Sidbeskrivningsprogram som är standard för grafiska utskrifter.
Preflight
Metod för att gå igenom och kontrollera dokument med avseende på teckensnitt, länkar till bilder, färger m m innan de skickas iväg till tryckeriet. Kallas även Flightcheck.
Prepress
Benämning på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, filmer, plåtar och original.
Prima och sekunda
Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta.
Primärfärger
Färger som inte kan uppstå genom tillblandning av övriga färger dvs. cyan, magenta och gul.
Print on demand
Se POD.
Processfärger
Tryckfärgerna cyan, magenta, gult och svart som används i fyrfärgstryck.
Prägling
Nedsänkt eller upphöjt tryck på papper, plastkort etc.
Punkt
Typografisk måttenhet = 0,37594 mm
Påsiktsbilder
Bilder i form av fotokopior. Jämför med diabilder som är genomsiktsbilder.
Q
R
Raster
Metod för att på papper simulera halvtoner via ett mönster av rasterpunkter.
Rasterpunkt
Ett raster består av rasterpunkter i rut- eller linjeformade mönster.
Rastertäthet
Vid tryckning används ett rastermönster för att simulera gråtoner och färger hos digitala bilder. Rastertäthet mäts i lpi, lines per inch, som anger hur finmaskigt detta raster är. Dagstidningstryck använder ca 85 lpi, tidskrifter ca 133-150 lpi. En del fotoböcker och annat högkvalitetstryck kan gå ända upp till ca 300 lpi.
Rastervinklar
Vid fyrfärgstryck använder man olika, noga förutbestämda, vinklar för CMYK-färgerna.
RAW
Filformat för helt okomprimerade bilder. Bättre kvalitet och större möjligheter för bildbehandling.
Retuschering
Redigering av bild.
Revider
Slutlig kontroll av ett ark före tryckning.
RGB
Röd, Grön och Blå, även kallade sekundärfärger. Skärmfärger.
RIP
Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför utskrift.
Rippning
Utmatningen av själva filen, se RIP.
Rulloffset
Papper som trycks i löpande bana så att det är möjligt att leverera en färdig trycksak, lämpligt vid större upplagor.
S
Screentryck
Tryckmetod där färgen pressas genom en exponerad duk. Används för t ex tryck på textil, plast samt vid stora format.
Sekundärfärg
Vid blandning av primärfärgerna två och två (CMY) får man sekundärfärgerna röd, blåviolett och grön (RGB).
Skärmärken
Linjer utanför den färdiga trycksidan som markerar var skärning ska göras.
Skärsmån
Del av ark som skärs bort efter tryckning och falsning.
Spärrning
Metod för att öka avståndet mellan alla tecken i skriven text. Jämför med knipning.
Stamsatser
Blankettset med en perforerad stam som bladen rivs ifrån.
Stansning
Efterbearbetning med hjälp av ett stansverktyg. Med stansning kan en trycksak ges oregelbunden form. Även hål av olika slag kan stansas ut. I dag kan detta även utföras digitalt med hjälp av ett s k skärbord.
Stil
Teckensnitt, typsnitt. Typ eller variant av tecken/bokstavsformat.
Stokastiskt raster
Variant av raster där rasterpunkternas avstånd istället för deras storlek varieras.
Streckbild
Bild som innehåller enbart svarta eller vita ytor.
Stöt
Pappersark som är lagrade på varandra för tex. transport eller skärning i maskin.
Sublimering
Tryckteknik där färgerna från de fyra processfärgernas plastfilmer värms upp så att de förångas (sublimeras) och därmed blandas till exakt färg.
Svanenmärkning
System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken.
Svällning
Metod för att undvika misspass. Vissa objekt förstoras för att överlappa andra.
T
Tabloidformat
Inget exakt format. Formatet av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat. En hel tidningssida kallas broadsheet.
Teckensnitt/typsnitt
En komplett uppsättning med alla bokstäver, siffror och specialtecken med ett gemensamt utseende.
Thermo print
Digitalt tryck med värmeteknik där egenskaperna finns i pappret/materialet.
TIFF
Tag Image File Format. Filformat för punkgrafik.
Toner
Färgpulver till laserskrivare.
Toning
Område i bild eller tonplatta som har en kontinuerlig övergång.
Tonvärde
Anger mängden av en färg i en procentskala.
True Type
Filtyp för fonter som inte är baserade på PostScript.
Tryckort
Uppgifter om var, och ofta när, trycksaken framställts.
Tryckyta
Det maximala utrymmet för tryck, oftast lite mindre än faktiska storleken.
Typografi
Utformning av trycksak eller text, även läran om bokstavskonsten.
Typometer
Grafisk måttsticka.
U
UCR
Under Color Removal. Områden med lika delar C, M och Y byts ut mot svart. Trycket får bättre svärta samtidigt som färgåtgången minskar.
Upplösning
Antal pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc. Mäts i ppi eller dpi.
Urklippsbana
Den bana på vilken en bild klippts ut när den frilagts i ett bildbehandlingsprogram.
Ursparning
När bilder och texter ligger över varandra väljer man ofta att göra ett hål i underliggande objekt så att inte färgerna trycks över varandra. Jämför med Övertryckning
Utfall
Bilder och andra objekt som ska ligga ända ut till kanten på sidor måste placeras 3 mm utanför sidans kant i dokumentet så att pappersarken kan skäras rena efter tryckning.
Utjämna
Justering av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas vara jämt.
UV-lackering
Lackering av tryckark, ger glansigt utseende.
V
Variabeldata
Teknik som gör det möjligt att fylla i vissa data hos ett layoutdokument mot värden från en databas. Ger som resultat helt individuella exemplar av varje trycksak.
Variabelt tryck
Teknik som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark. Kallas även personifierat tryck.
Varumärke
Symbol eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnamnet som är logotype.
Versaler
Stora bokstäver. Motsatsen till gemener.
Vinjettering
Se Friläggning
W
Wire-o
Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.
X
Y
Ytvikt
Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2.
Z
Å
Ä
Äkta uppslag
En övergång mellan två sidor i ett häfte eller bok som sitter ihop och kommer från samma pappersark. Jämför med Falskt uppslag.
Ö
Övertryckning
När ett objekt trycks ovanpå ett annat som har annorlunda färg. Används t ex när text trycks på tonplattor. Jämför med Ursparning.